Text & foto Erik Franzén NA

Ursportquattron är kronjuvelen i Lars Hallén samling. Det finns nämligen bara ett enda exemplar av denna bil i världen!

Bilen har ett märkligt namn - Ursportquattro. Namnet antyder att det är något skumt - och det är just vad det är. Detta är nämligen en prototyp som Lars lyckats sniffat upp i Tyskland.
Audi byggde denna bil troligen som en designstudie efter sportquattrons lansering. Skillnaden mellan en Sportquattro och denna bil är att Sportquattron är cirka 30 cm kortare. Lars Ursportquattro har ett fungerande baksäte medan Sportquattrons baksäte är bortkapat 30 cm och ersatt av en störtbåge.

Pedantskött
Denna bil är pedantiskt skött. När Lars startar motorn låter han den stå på värmning innan han kör iväg.
Mekar och servar gör han själv och ambitionerna inom det området är höga.
Till exempel kör han med en motorolja som har en mycket hög esterhalt. En ester är en produkt som är en av den finaste produkterna som utvinns vid raffinering. Motul heter Lars olja och den är tydligen svår att få tag i. Literpriset ligger runt 125 kronor säger Lars.

På insidan av karossen finns det  inget dämpmaterial pålagt vilket gör att ljudet fortplantar sig in i kupén i odämpad styrka. När vi rullade iväg för första gången var avsaknaden av ljudkomfort det första jag lade märke till. Det bullrar visserligen inte men en vanlig bil är tvärtyst jämfört med denna läckerbit.
Lars berättar att det i princip är omöjligt att somna bakom ratten under långfärd - just på grund av ljudet.

Bilen väcker som sagt mycket uppmärksamhet. Först hade Lars en dekal på bakluckan som det stod Dahlbäck Racing på. Många trodde att det var Hans Dahlbäck själv som var ute och luftade sin Sportquattro. Folk kom fram och frågade: -Är det du som är Dahlbäck?

Ännu värre var det ute på vägarna. När folk såg att det stod Dahlbäck Racing på bilen började blodet svalla - här skall det rejsas! Lars tröttnade emellertid på detta och efter ett tag kände han sig tvingad att ta bort dekalen.

Just vikten är en rolig detalj. Lars berättade att han fick vara med vid vägningen av bilen när den skulle registreringsbesiktigas. Vågen visade 1.300kg men i registreringsbeviset skrev man 1.400kg. Detta trots att tanken nästan var full.

Tankmätaren är nästa intressanta detalj. Eftersom bilen är en prototyp stämmer den inte alls. Lars brukar tanka när nålen passerar halv tank - just beroende på att han inte vet hur mycket tanken rymmer.

Vidare är bilen bestyckad med en helt manuell diffspärr. Den kopplas alltså inte ur automatisk utan det får föraren göra själv.
Bakaxlen är den enda axel som påverkas av diffpärren vilket gör att bilen har svårt att hitta bra fäste. Det är enligt Lars relativt enkelt att spinna loss trots fyrhjulsdriften och diffspärren.

På frågan om han skall trimma ännu mera svarade han nej. Även om det finns mer resurser i motorn menar Lars att grejerna måste hålla i längden. Det är ju inget kul att behöva meka varje vecka vilket konsekvensen kan bli om man trimmar för mycket.

Lars är självfallet mycket rädd om bilen. Han har inte vågat ta ut den på bana även om det kliar i fingrarna. Tänk om något skulle hända på banan? Det skulle inte bli billigt och har han riktig otur finns det inte heller några reservdelar att uppbringa.
Sportquattron har visserligen en hel del gemensamma delar med Lars bil så som framskärmar och motorhuv. Men priset är minst sagt avskräckande; vad sägs om 80 000 kronor för en framskärm eller 140 000 för motorhuv? Leveranstiden på dessa delar är inte heller korta - upp till nio månader!

Av dessa anledningar fick jag inte provköra bilen men likväl åka med som passagerare.
Efter att Lars har värmt upp motorn rullar vi iväg genom villakvarteren ut mot stora vägen. Det känns direkt att bilen är speciell; Den är stenhård,  chassit och hjulupphängningen följer minsta grop som fortplantar sig in i kupén. Vägljudet är också som sagt ihållande. Vi puttrar ut till motorvägen där Lars laddar:
-Jissses amalia!!! Vilket otroligt drag! Här snackar vi känslan av g-krafter! På NA-träffen i Borlänge fick jag provåka Hans Dahlbäcks Sportquattro och även om Lars bil "bara" har 420 hästar var känslan precis likadan. Jag satt fullkomligt fastnitad i sätet!

Absolut roligast var att titta på varvräknaren. Den rörde sig precis som en av flipperarmarna på ett flipperspel. Helt otroligt! Mätarnålen står i läge klockan 10, Lars trampar gasen i botten - PANG - nålen är nu i klockan två. Lars växlar - nålen sjunker till klockan 10 - PANG - nålen förflyttar sig blixtsnabbt upp till det röda området igen. En snabb titt på hastighetsmätaren indikerar 200 km/h. Ojojoj, detta var otroligt fantastiskt!

Lasse vände vid närmaste avfart och gjorde om hela proceduren på tillbakavägen. Mitt leende gick från örsnibb till örsnibb...
Väl framme i hemmakvarteren körde han lugnt och på garageuppfarten låter han motorn stå på tomgång för att kyla turbon.
-Turbon är inte vattenkyld, den är av den gamla typen. Stannar man motorn med glödhet turbo kan oljekanalerna koxa igen sade Lars medan jag satt och försökte smälta alla intryck jag fick.

Detta var den sista delen i artikelserien om Lars Halléns juveler; Audi S2, RS2 och Ursportquattron.